DNA-datalagring: Microsoft lanserar genetiskt arkiv för 10 000 år

Microsoft och University of Washington banar väg för nästa stora steg inom datalagring – arkivering i DNA. Projektet bygger på laseraktivering och biokemisk teknologi för att skapa ett hållbart alternativ till dagens HDD- och SSD-lösningar.

Hur fungerar tekniken?

DNA-datalagring omvandlar digital information till syntetisk DNA-kod. Microsoft och UW har skapat en automatiserad enhet som kombinerar algoritmer, molekylär syntes och sekvensering. Redan idag har de lyckats lagra och återskapa både text och bilder – ett stort steg för teknologin.

Varför är detta revolutionerande?

Densiteten och hållbarheten hos DNA är extrem: ett gram kan lagra mer än en zettabyte och förbli stabilt i tusentals år. Forskning visar att 20 gram syntetiskt DNA kan ersätta ett helt modernt datacenter i lagringskapacitet.

Tekniska utmaningar

Ännu är tekniken inte kommersiellt gångbar – höga kostnader för DNA-syntes och avläsning samt långsamma skrivhastigheter bromsar utvecklingen. Trots det har projektet redan lyckats arkivera över 200 MB stabilt. Många tror på bredare användning mellan 2030 och 2035 när kostnaderna sjunker.

Möjliga användningsområden och etiska frågor

Allt från att bevara kulturarv och statliga arkiv till långsiktig dataskydd är möjligt. Men det väcker bioetiska frågor: vem äger DNA-baserad data, hur regleras syntetisk genetik och hur säkra är sådana arkiv?

Slutsats

DNA-databibliotek pekar på en framtid där data lagras i naturliga biomolekyler – kompakt, robust och byggd för sekler. Men spridningen avgörs av kostnad, säkerhet och förtroende.

📌 Kommer mänskligheten verkligen kunna spara information i tusentals år tack vare DNA?

✍ Thornike • 27 juni 2025